Renovera bostadsrätt: vad kräver styrelsens tillstånd

Att renovera är för många en stor del av glädjen med att äga sin bostad. I en bostadsrätt äger du dock inte väggarna i juridisk mening. Huset tillhör föreningen, och vissa ingrepp får du inte göra utan styrelsens tillstånd. Andra kräver dessutom bygglov eller anmälan till staden. Här går vi igenom hur gränserna brukar dras.

Vad du får göra själv

Enligt bostadsrättslagen ska du som bostadsrättshavare på egen bekostnad hålla lägenheten i gott skick, om inte stadgarna säger något annat. Det innebär att du i regel får göra ytskiktsrenoveringar utan att fråga någon: måla, tapetsera, lägga nytt golv ovanpå det gamla eller byta köksluckor.

Även här finns det dock saker att tänka på. Störande arbeten ska göras på tider som föreningens trivselregler tillåter, och byggavfall får inte ställas i trapphuset eller i soprummet.

Vad som kräver styrelsens tillstånd

Bostadsrättslagen räknar i 7 kapitlet 7 § upp åtgärder som du inte får utföra utan styrelsens tillstånd. Dit hör bland annat ingrepp i bärande konstruktion. Läs paragrafen i sin helhet, eftersom den även räknar upp andra typer av ingrepp. Stadgarna kan dessutom innehålla egna regler.

I praktiken frågar de flesta styrelser efter en ansökan när det gäller:

• att riva eller flytta väggar
• att bygga om badrum eller kök där rör och avlopp berörs
• att ändra ventilationen, till exempel montera en köksfläkt med motor
• att byta lägenhetsdörr
• att göra ändringar som syns utifrån, som markiser eller inglasning av balkong

Det är styrelsen som avgör i första hand, och det är du som måste visa vad du tänker göra. Ju tydligare underlag, desto snabbare brukar beskedet komma.

När staden behöver vara med

Utöver föreningens tillstånd kan staden behöva godkänna åtgärden. Stockholms stad anger att det vanligtvis krävs bygglov för att ändra fasaden på ett flerbostadshus, och att nya eller ändrade fönster och dörrar räknas dit. Att ändra i bärande konstruktion, till exempel ta upp en ny öppning i en bärande vägg, kräver ofta anmälan till byggnadsnämnden.

Stockholms stad råder också den som planerar ändringar att informera grannar eller styrelsen i bostadsrättsföreningen. I flerbostadshus brukar det vara föreningen som söker bygglov för fasadändringar, eftersom fasaden är föreningens.

Äldre och kulturhistoriskt värdefulla hus

Kungsholmen har många hus från slutet av 1800-talet och från 1920- och 30-talen. Stadsmuseet klassar byggnader i blått, grönt och gult, där blått står för de högsta kulturhistoriska värdena. Klassificeringen är ett expertutlåtande och har inte rättslig verkan i sig. Men för byggnader som är särskilt kulturhistoriskt värdefulla gäller enligt Stockholms stad särskilda regler, och krav på varsamhet ska följas även när en åtgärd inte kräver lov eller anmälan.

Det kan påverka vad du får göra med originaldetaljer som dörrar, stuckatur, kakelugnar och fönster. Fråga styrelsen om huset är klassat, eller sök på Stadsmuseets karta.

Brandskyddet får inte försämras

Varje lägenhet är enligt Storstockholms brandförsvar en egen brandcell. En renovering får inte försämra det. Det gäller särskilt om du byter lägenhetsdörr, drar nya installationer genom bjälklag eller väggar mot grannen, eller öppnar upp mot trapphuset. Fråga en fackman om du är osäker.

Så söker du tillstånd

1. Läs stadgarna och föreningens eventuella renoveringsregler.
2. Skriv en kort beskrivning av vad du vill göra, med ritning om väggar eller installationer berörs.
3. Ange vilka hantverkare som ska utföra arbetet och om de har behörighet, till exempel för el och våtrum.
4. Skicka ansökan till styrelsen och vänta på skriftligt besked innan du börjar.
5. Spara beslutet och dokumentationen. Den behövs när du säljer.

Föreningens tillträde under och efter

Bostadsrättslagen ger föreningens företrädare rätt att komma in i lägenheten när det behövs för tillsyn eller för arbeten som föreningen ansvarar för. Vid större renoveringar kan styrelsen vilja se arbetet innan väggar och golv stängs. Det är bra att planera in i tidplanen.

Sammanfattning

Ytskikt gör du själv. Det som rör väggar, rör, ventilation, dörr eller fasad frågar du styrelsen om först. Kontrollera om staden behöver vara med och om huset är kulturhistoriskt klassat. Ett skriftligt ja i förväg sparar både tid och konflikter.