Bostadsrätter i Kungsholmen: byggåren och vad de betyder för dörrar och lås
Den som letar bostadsrätt på Kungsholmen märker snart att husen är byggda under helt olika perioder. En sekelskiftesvåning vid en esplanad, ett lamellhus från 1930-talet i Fredhäll och ett smalhus från 1960-talets Marieberg är tre olika världar, inte minst när det gäller dörrar och lås. Här är en kort guide till byggåren och vad de brukar betyda i praktiken.
Från landsbygd till stadsplan
Enligt Wikipedia var Kungsholmen i stort sett obebyggt fram till 1700-talet. Den stora förändringen kom med Albert Lindhagens stadsplan i slutet av 1800-talet, som fortfarande präglar bebyggelsen på ön. Ändå var nordvästra Kungsholmen nästan helt obebyggt så sent som i mitten av 1890-talet, och kring Kungsklippan på östra delen av ön fanns en lantlig miljö med små stugor och trädgårdar ända fram till 1930-talet.
Det betyder att även inom stadsdelen Kungsholmen finns hus från flera olika decennier, från stenhusen i öns östra delar till senare bebyggelse längre västerut.
Sekelskifteshusen
I de äldsta stenhusen sitter ofta kvar ursprungliga trapphusdörrar i trä, ibland med fyllningar och glas. Inne i lägenheterna kan det finnas pardörrar, gamla handtag och lås som har bytts ut eller kompletterats många gånger. Dörrhandtag är enligt Wikipedia oftast av mässing, och i Sverige är de i regel avlånga och trycks nedåt.
I sådana hus är det vanligt att lägenhetsdörren har både ett cylinderlås och ett äldre tillhållarlås. Ett tillhållarlås, ofta kallat polislås, har enligt Wikipedia spärrar i form av skivor i låshuset som nyckelns inskärningar påverkar. Det byggs ofta in som ett komplement för extra säkerhet.
1920- och 1930-talen: HSB och funkis
Mellankrigstiden formade stora delar av västra Kungsholmen. Östra Kristineberg kring Thorildsplan byggdes på 1920-talet, medan området väster om slottet uppfördes på 1930-talet i funkisstil. I Kristineberg byggde HSB några av Stockholms tidigaste bostadsrätter. Det moderna Fredhäll ritades för HSB med Sven Wallander som arkitekt, och längst västerut står punkthus från 1935 av Björn Hedvall. På 1930-talet byggde HSB också de kända höga lamellhusen på Kungsholmen.
I hus från den här tiden kan lägenhetsdörrarna vara original, men de kan också ha bytts ut under senare decennier, ibland av föreningen för hela huset på en gång. Fråga därför styrelsen om det finns en gemensam standard för dörrar och lås i huset.
Essingeöarna
På Lilla Essingen vann en stadsplan för öns centrala delar laga kraft 1931, och det äldsta bevarade flerbostadshuset är Föreningshuset vid Hugo Mattssons gata från 1910. På Stora Essingen byggdes under 1930-talet funkisvillor på den västra delen, medan centrala delen fick flerbostadshus i tre våningar. På 1960-talet förtätades ön med radhus. Det ger en blandning av flerbostadshus, villor och radhus med helt olika förutsättningar för dörrar och lås.
1960-talet: Marieberg
En stor del av dagens bebyggelse i Marieberg tillkom i början av 1960-talet. Här ligger också Stockholms första smalhus, på Wennerbergsgatan. I yngre hus är det vanligare att lägenhetsdörrarna redan har bytts ut eller uppgraderats, men det varierar mellan föreningarna.
Vad byggåret betyder för dig
I äldre hus: Originaldetaljer har ofta ett kulturvärde. Stadsmuseet klassar byggnader i blått, grönt och gult, där blått är högst. Klassningen har ingen rättslig verkan i sig, men enligt Stockholms stad gäller krav på varsamhet för särskilt kulturhistoriskt värdefulla byggnader. Det kan påverka vilken dörr styrelsen godkänner mot trapphuset.
I funkishusen: Dörrarna kan vara tunnare än dagens standard. Om du vill byta till en säkerhetsdörr, tänk på att lägenhetsdörrar enligt Wikipedia ska vara brandklassade i EI30, och att styrelsen behöver godkänna utseendet.
I 1960-talshusen: Kontrollera vilken dörr som sitter i dag och vilken klassning den har, och om föreningen har ett huvudnyckelsystem.
Börja med att fråga
Oavsett byggår är den bästa källan oftast föreningen själv. Fråga styrelsen när huset byggdes, om det är klassat av Stadsmuseet, vilka dörrar som är original och vad som gäller för lås. Det tar en kvart och sparar dig från dyra misstag.
Källor
- Wikipedia – Kungsholmen
- Wikipedia – Kristineberg, Stockholm
- Wikipedia – Fredhäll
- Wikipedia – Marieberg
- Wikipedia – Stora Essingen
- Wikipedia – Lilla Essingen
- Wikipedia – Tillhållarlås
- Wikipedia – Dörrhandtag
- Wikipedia – Säkerhetsdörr
- Stadsmuseet i Stockholm – Kulturhistorisk klassificering
- Stockholms stad – Ändra byggnadens yttre utseende, flerbostadshus
Senast granskad 2026-10-12.